Det finns alltid anledning...

(null)
 
Jag menar verkligen inte att skuldbelägga mina medmänniskor med mitt inlägg om att välja bort semlan  i tisdags. Om nu någon skulle ha tolkat det så.

Alla får dessutom göra vilka val dom vill i sitt liv, hur man vill må, leva, se ut och uttrycka sig. 
 
Mitt syfte handlade endast om att göra egna aktiva val i livet och hur yttre omständigheter kan påverka dig i olika riktningar. 
 
Ja, vi kan ta tex semlan. Helt aktuellt i tiden, eller också gårdagens "lill-lördag (onsdag). Morgondagens "bara för att det är helg-ölen och pizzan", lördagens "hen fyller ju bara en gång om året"....för att inte tala om "kladdkakans dag" och kanelbullens dag....
 
Inte tusan spelar en semla, en öl eller en tårtbit någon avgörande roll för ditt långsiktiga välbefinnande. Den lilla eller stora semlan är relativt oskyldig i sig.
 
För mig handlar det om summan av handlingarna som detta trugande och normaliserade okynnesätande resulterar i.
 
För om du "går på" alla "bara för att det är-anledningar" så blir det ganska många triggers/kalorier/"misslyckanden"/eget fördömande på bara en vecka, om du har otur (jag har haft en del otur i livet).
 
Nu resonerar jag utifrån att jag har för avsikt att hålla mig inom mina kalorier under en dag och målet är en starkare kropp utan överfödiga kilon och en god hälsa på sikt. Jag mår inte bra av att äta för mycket "tomma kalorier" helt enkelt.
 
Det betyder INTE att jag INTE gör det. Men jag väljer mina tillfällen när det passar mig, inte andra.
Utan att trugas och ifrågasättas för det. Sker dock inte ofta nu för tiden, faktiskt. 
 
Och när jag väljer att äta extra så gör jag det med omsorg och utan förakt mot mig själv och min kropp. Tar koncekvenserna själv och skyller inte ifrån mig på gamla traditioner och nyskapade kalenderdagar (riktigt svår tankevurpa i något jag lutat mig på i många år).
 
För mig har tidigare dessa "dagar" fungerat triggande på mig. Gett mig anledningar utanför mitt eget ansvar att frossa och gå loss på kakfatet.... Jag vet att alla inte har det bekymret över huvudtaget. Vi är väldigt olika och har olika bakgrunder till att vi hamnat så tokigt runt ätandet i livet.
Jag vet dock att det är många av oss som väldigt lätt faller för olika frestelser och att sedan media säljer extra nummer på oss.
 
Senaste aporpå semlor "12 sätt att bli av med kalorierna efter en semla"....
Äter du en semla ska du njuta och inte sedan skuldbelägga dej som att det skulle vara ett misslyckande.
 
Som sagt, har du ett mål med din kost och din träning, välj med omsorg vilka tillfällen du vill "fira" eller avnjuta det lilla extra god i livet. Det är inte vad du väljer att göra enstaka tillfällen som grusar vägen till målet. Det är dina regelbundna rutinhandligar det du väljer att göra 80-90 % av tiden som spelar roll på riktigt.
 
Sa något att det är lätt?
 
Nä, precis!
Det är en resa du måste bestämma dig för, planera och förbereda dig för noga....och du, se till att ha roligt på vägen. För det är en livsstilsresa utan slut!
 
Noterat av Nina
 
P.S Jag måste dela en historia i sammanhanget som är väldigt sorglig appropå att ändra sin livvstil.
 
Det var under en "klass" på Viktväktarna som en medlem fick applåder för sin enormt stora viktnedgång på relativt kort tid.
-Hur har du burit dig åt?
-Jag har inte avvikit från min kostplan (alltså ätit något "sött och gott/snacks mm")en enda gång på hela tiden!
-Ja, men när du har varit på kalas och fest då?
-Jag har inte varit på något kalas eller fest under den här tiden!
 
Då fick jag en fadd smak i munnen. Så sorgligt. Viktminskningsmål i all ära. Men att gå på så hårt och avstå festligheter och att umgås med vänner tycker i alla fall jag, är att gå för långt. För mig blir inte det en håll livsstil. Det är då absolut inget liv jag förespråkar.
 
 
 
 


1 Kicko:

skriven

Bra skrivet, Nina 🤗🤗

Svar: Tack 🙏🏼
Nina

Kommentera här: